En grönare dator

datorjobb

Miljöfarliga tungmetaller och giftiga flamskyddsmedel. Detta finns i din dator hemma på skrivbordet och kan skada både människor och djur. PC för alla har tagit reda på hur datorer ska göras snällare mot miljön.

Elektronikmarknaden växer sig större för var år som går. Och med ökad produktion och växande sopberg kommer utsläpp som skadar människor, djur och natur. En dator innehåller bland annat bly, kvicksilver och svårnedbrytbara plaster. Delar som alla har en förödande effekt på oss själva och vår miljö om de inte hanteras på rätt sätt.
Det är när det slarvas med produktion och återvinning som datorer utgör störst fara mot miljön. En studie Greenpeace gjort visar att grund- och avloppsvatten i industriområden där datorer tillverkas i Kina, Mexiko, Thailand och Filippinerna, innehåller spår av bromerade flamskyddsmedel och plastmjukgörande ftalater. Bromerade flamskyddsmedel används för att minska elektronikens brandrisk, men utgör ett hot mot bland annat människans fertilitet vid för höga halter. Ftalater i höga doser kan i sin tur ge lever- och fosterskador.

 

Henrik Pedersen är toxikolog vid Greenpeace i Danmark. Han ser ett stort problem i att uttjänt elektronik från hela världen exporteras till Asien där det inte finns någon kontroll av hur det behandlas. Det är inte ovanligt att barn monterar ned datorerna för hand på stora avfallsplatser, där elektronikskräpet ligger direkt på marken.
– De människor som arbetar med produkten skadas av detta och farliga ämnen läcker ut på jorden och i dricksvattnet, säger Henrik Pedersen.
När sophanteringen fungerar separeras datordelarna för att återvinnas. Ett kretskort, som innehåller många tungmetaller, smälts ner i en ugn och de farliga ångorna tas till vara. Metallerna kan sedan återvinnas. Det är när det slarvas med återvinningen som problemen uppstår. Tungmetallen bly återfinns i till exempel lödningar i delar som datorers kretskort.
– Bly är en mycket flyktig metall, så det behövs inte mycket värme för att det här blyet ska smälta och förångas. Då har du med detsamma ett mycket farligt utsläpp, säger kemisten Ulf Rick som jobbar på Kemikalieinspektionen (KemI).

De senaste femton åren har datorers påverkan på miljön uppmärksammats vilket har lett till flera förändringar i produktion och lagstiftning.
EU antog i juli 2006 en ny lag, det så kallade RoHS-direktivet (Restriction of hazardous substances). Det reglerar i vilka halter miljöfarliga medel får finnas i datorprodukterna samt listar vilka som ska avvecklas.
– Det är ett bra steg på vägen. Men det är bara i EU lagen gäller och vi vill också se på det ur ett globalt perspektiv. EU:s lagstiftning är ett exempel på hur man kan förbättra i andra delar av världen, säger Henrik Pedersen om Rohs-direktivet.
Kraven på miljöanpassade datorer har kommit från aktörer oberoende från datorbranschen. TCO:s märkning har till exempel minskat andelen bly i datorerna drastiskt. TCO-loggan samsas med andra miljömärkningar som Svanen och Energy Star. Det har blivit betydelsefullt för tillverkarna att uppfylla kraven som ställs för att få märka sina produkter med dessa symboler.

De datortillverkare PC För Alla varit i kontakt med är alla ense om att miljöanpassade datorer är viktigt och något det jobbas aktivt med. Främst är det avskaffandet av bromerade flamskyddsmedel, en miljöanpassad återvinning av produkterna och en effektivare energiförbrukning som ligger högst på agendan.
Just energisnåla datorer är viktigt. Om datorn på ditt jobb står i stand by-läge efter arbetstid samt på helgerna kräver den i snitt 11,8 kWh i veckan. Det motsvarar 1,3 kg koldioxid på en vecka. På ett arbetsår räknat på 48 veckor blir det 62,4 kg koldioxid från bara en dator, vilket är jämförbart med en bilresa på 41 mil.

Forskning att ta fram nya, bättre datorer bedrivs i branschsammanslutningar. Datorproducenterna bidrar också med pengar till oberoende forskningsanstalter eller förser dem med produkter att göra tester på. Men det tar tid att anpassa datorerna till miljövänligare alternativ. Testerna kan ta flera år.
– Att byta ut ett ämne ger ofta en kedjeeffekt. Det är inte så enkelt som att ta bort ett ämne och ersätta det med ett annat, man måste se att det verkligen fungerar. Och framförallt måste egenskaperna hos det nya ämnet vara en miljövinst, annars är det fullständigt onödigt, säger Marcus Albers, miljöchef på Dell.
Han ger som exempel när de fasade ut bly ur kretskortens lödningar. Det nya ämnet visade sig ha mycket högre smältpunkt. Det innebar att de övriga komponenterna inte klarade av den höga värmenivån som krävdes när man lödde.
– Vi kan inte byta ut ett ämne mot ett annat och samtidigt göra våra produkter sämre. Funktionen måste vara minst densamma, fortsätter Marcus Albers.
Det är erfarenheter som delas med Hewlett-Packard.
– Alla nyheter och produktförändringar kräver noggrann utredning. Och framför allt måste man vara nog så kritisk mot de så kallade substituten. Det är en paradox att miljömärkningen förbjuder väl undersökta plaster medan knappt undersökta alternativ godkänns, säger Hans Wendschlag, miljöchef på HP i Norden.

Fujitsu-Siemens började 1996 att märka några av sina datorer med Svanen. Tillsammans med Svanen hade det tagits fram kriterier kring hur en miljömärkt dator skulle utformas. Fokus låg på att skapa en energisnål dator utan bromerade flamskyddsmedel i höljet. Halterna av tungmetaller, som till exempel bly, skulle vara låga. Nu har de flera modellserier med Svanenmärkta bildskärmar och stationära och bärbara datorer på marknaden.
– Det finns fortfarande kvar bromerade flamskyddsmedel i mönsterkort men där har EU gjort en riskbedömning och kommit fram till att det inte utgör ett stort problem, säger Björn Simons.
Han är konsult inom miljö och säkerhet och arbetar med Svanen-märkningen på Fujitsu-Siemens.
De flesta bromerade flamskyddsmedlen har i och med EU:s lagstiftning förbjudits och börjat ersättas med så kallade fosfatbaserade flamskyddsmedel. Det har gjorts i Fujitsu-Siemens Svanen-datorer och på Dell har man jobbat i flera år med att fasa ut det hälsovådliga ämnet ur olika plastdelar.
–Vi har satt som mål att fasa ut alla bromerade flamskyddsmedel och PVC i våra produkter 2009. Då pratar vi inte bara om att fasa ut ur kretskortslaminat utan också komponenter på moderkort och så vidare, säger Marcus Albers.

Också bly till lödningar går att ersätta med det mindre farliga alternativet vismut. Kvicksilver, som använts i bakgrundsbelysningen i skärmarna till bärbara datorer, har bytts ut mot LED-teknikens små lysdioder. Även plast som den ser ut i dag, svårnedbrytbar för miljön, kan komma att ge vika för ur miljösynpunkt bättre alternativ.
På HP har man undersökt möjligheten att använda sig av bioplaster och det har framtagits en protoyp av en skrivare med ett hölje av plast baserad på stärkelse. Även Fujitsu-Siemens har tittat på alternativ till dagens plaster.
– Plaster består ju utav olja men vi har tittat på andra material. Ett av våra moderbolag, Fujitsu, har tagit fram prototyper där nya sorters plaster faktiskt är hyfsat lätt nedbrytbara i naturen, berättar Björn Simons.
Vilka miljöanpassade egenskaper framtidens datorer kommer att ha återstår alltså till stor del att se. Men ett är säkert. Miljötänkandet kring elektronik är här för att stanna.

Miljöfarligt i din dator

BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL
Var: Plasthöljet, kretskort
Skyddar datorn från att fatta eld. Skadligt för fertiliteten och vattenlevande organismer. Kan bytas ut mot fosforbaserade flamskyddsmedel som anses mindre farliga.

KVICKSILVER
Var: Lamporna i skärmbelysningen
Finns bland annat i lamporna som lyser upp skärmen, skadar det centrala nervsystemet och naturen. Har i bärbara datorer kunnat bytas ut mot LED-teknik.

KADMIUM
Var: Batterier, främst i laptops
Kadmium kan orsaka njur- och leverskador samt benskörhet. Ett alternativ till kadmiumbatterier är nickelmetallhybridbatterier.

BLY
Var: Lödningar
Orsakar foster- och njurskador samt skador på centrala nervsystemet. Kan bytas ut mot exempelvis vismut.

PLAST
Var: Plasthöljet, kablar
Innehåller en rad farliga ämnen, till exempel PVC, ftalater och dioxiner som orsakar cancer och fosterskador. Forskning på att framställa biologiskt nedbrytbar plast pågår.

Publicerad i PC för alla, nummer 10 2007.
© Lisa Gahnertz

Du kan inte längre kommentera.