Ett pris för mänskligheten

hjärta

Det började med en frimärkessamling och viljan att uppmärksamma lösningar till gagn för mänsklighetens utveckling. Ur detta föddes Right Livelihood Award – också kallat det alternativa Nobelpriset. Good News Magazine har träffat grundaren Jakob von Uexkull.

Fattigdom och miljöförstöring – Jakob von Uexkull var alltför medveten om jordens alla problem. Engagemanget att skapa en bättre värld hade tidigt väckts under uppväxten i en politiskt aktiv familj. Han såg att det fanns lösningar på samhällsproblemen – presenterade i tidskrifter och böcker eller av engagerade personer – men att dessa lösningar varken omsattes i praktiken eller lyssnades på.

– Jag tänkte att om man får ett Nobelpris blir man tagen på allvar. På Alfred Nobels tid var det inte aktuellt med ekologipris och pris för mänsklig utveckling, men det var det nu, säger Jakob von Uexkull.

Sagt och gjort. Han la fram sin idé för Nobelkommittén; det borde instiftas Nobelpris med fokus på förbättringar för mänskligheten, precis som det nyss skapats ett nytt ekonomipris till Nobels minne. Nobelkommittén övervägde förslaget, men fann det inte förenligt med principerna i stadgarna.

Frimärken la grunden

Jakob von Uexkull stod ensam kvar med sin vision. Kanske var den möjlig att genomföra ändå. Påhejad av omgivningen beslutade han sig för att satsa. Till yrket var – och är han fortfarande – filatelist. En samling frimärken från den arabiska halvön fick utgöra grundplåten för det nya priset. De inbringade en miljon dollar vid försäljning. Right Livelihood Award hade fötts.

Detta var för trettio år sedan. Under prisets första år figurerade rykten om att CIA eller KGB skapat det för att misskreditera Nobelpriset. Efter fem år var dock priset så erkänt att ceremonin flyttade in i Riksdagshuset, och där delas nu varje år priset ut dagarna innan Nobelfestligheterna äger rum. Och trots Nobelkommitténs nej till att instifta ett sådant pris, är det med dem det ständigt förknippas då Right Livelihood i media runt om i världen omnämns som ”det alternativa Nobelpriset”.

Rätt levnadssätt

Right Livelihood. Det är en term Jakob von Uexkull lånat från buddhismen, och kan ungefär översättas med ”rätt levnadssätt”. Denna term är den del av den buddhistiska läran som ger riktlinjer för hur vi ska tjäna vårt uppehälle; genom att inte skada andra och bidra till samhället på ett positivt sätt. Right Livelihood-priset premierar dem som gör just detta och begränsar sig inte till några speciella kategorier.

Pristagarna genom åren uppgår nu till 141 stycken, från 59 olika länder. Framför allt är det gräsrötter som belönats. Engagerade individer eller organisationer som arbetat för sådant som social rättvisa, militär nedrustning, rätten till mat och vatten, och en bättre miljö.

Bland dem finns den indiska aktivisten Vandana Shiva, journalisten Amy Goodman som startat det oberoende nyhetsprogrammet Democracy Now!, och den kenyanska miljö- och människorättskämpen Wangari Maathai – som 2004 faktiskt vann Nobels fredspris, tjugo år efter att hon fick Right Livelihood-priset.

De svenskar som fått priset är Astrid Lindgren, för att ha gett röst åt barns rättigheter, och organisationen Kvinna till kvinna, som stödjer kvinnoorganisationer i krigs-och konfliktdrabbade områden.

Prisets inverkan

Förutom att pristagarna får en summa pengar för att ytterligare hjälpa dem i deras kamp för en bättre värld, ger också priset dem möjligheten att nå ut till en internationell publik och göra sina röster hörda. Men på frågan om priset har fått den inverkan Jakob von Uexkull önskade sig när det instiftades, blir svaret ”både ja och nej”.

– Det är fantastiskt att ett pris av vår förhållandevis lilla stiftelse får en advokat i Paraguay att kunna förhindra återkomsten av ex-diktatorn till landet genom att han skulle sättas i fängelse om han återvände. Eller att en fattig bondorganisation fått komma till sitt ministerium för att framlägga sin åsikt – innan stängdes de ute.

– Besvikelsen ligger i att priset inte är en del av mainstreamen idag, att vi fortfarande måste överkomma gamla strukturer som förhindrar förändringar. Visionerna finns, problemen är tydliga, men det saknas politiskt mod att genomföra dem.

Han talar fort. Det personliga engagemanget är uppenbart. Samtalet glider in på vad Jakob von Uexkull anser vara det största problem vi står inför just nu: klimatfrågan.

Klimatfrågan största problemet

Varje dag vi inte gör något åt klimatfrågan är ett brott mot framtida generationer, menar han.

– Dagens reala tillväxt har byggts på bekostnaden av framtida generationer, vi kan inte fortsätta leva på deras bekostnad. Framtiden rusar bakåt, det vi trodde skulle bli våra barnbarnbarns problem blir nu våra egna. Jag har alltid kallat mig ”possibilist”, en som ser lösningar. Det finns nog med bevis för att det ännu inte är för sent att ställa om, men det är bråttom. Vi har slösat bort årtionden när vi visste om problemen.

Jakob von Uexkull menar att vi måste ställa om oss till en kretsloppsekonomi, där allt som produceras är återanvändbart. Den energi som produceras är en sådan sak, vi måste bygga ut den förnyelsebara energin. Samtidigt måste politiker våga höja skatterna på bensin och flygbränsle.

Han påpekar att många problem följer i klimatfrågans spår. Vad betyder sjukhus och skola i ett fattigt land om marken torkar ut och inte går att leva av? Stora flyktingströmmar, konflikter och minskat välstånd är en realitet vi snart står inför om bara en del av vårt klots yta blir beboelig för hela jordens befolkning. Politikerna måste ta ansvar för klimatet, uppmanar han.

– Det går inte att förhandla med glaciärer som smälter eller växande oceaner. Det finns inget val för politikerna.

Påverkar politiker

Ett pris som sätter fokus på alla de personer runt om i världen som kämpar för att lösa samhällsproblemen, är bara en liten del i kampen för en bättre värld. Därför har Jakob von Uexkull även instiftat World Future Council, WFC, en organisation som verkar globalt sedan år 2007.

Syftet med WFC är att påverka beslutsfattare att verka för en välmående planet som även framtida generationer kan leva gott av. Kärnan i WFC är ett råd bestående av 50 personer, såsom människorättskämpar, miljöaktivister och politiskt engagerade. Bland dem finns flera Right Livelihood-pristagare.

Något WFC gjort är att påverka länder som Tyskland och Storbritannien att införa skattelättnader för medborgare som genom till exempel solenergi löser sitt eget hushålls energiförsörjning. De kallas feed-in tariffs.

– Det är svårt att uppnå något positivt och förändra om samhället stödjer det motsatta, vi måste involvera politikerna att stärka lagar och förordningar.

Gräsrötterna kan förändra

Jakob von Uexkull påminner om att det inte bara är politiker eller vinnare av fina priser som kan förändra vår värld. Varje enskild människa har potential att göra det. Det är just på gräsrotsnivå som verklig förändring kan börja, menar han, och pekar på Berlinmurens fall som ingen hade kunnat förutspå bara några år tidigare.

Det är på lokal nivå varje människa kan börja jobba för förändring och göra sin röst hörd. Det är inte bara vår demokratiska rättighet, det är även vårt ansvar och själva grundbulten i en demokrati, framhåller Jakob von Uexkull med eftertryck.

Själv har han klart för sig vad som är hans drivkraft.

– Jag vet hur många människor som dagligen riskerar så mycket mer än jag för att omsätta sina lösningar i praktiken. Det motiverar mig att fortsätta.

Detta är Jakob von Uexkull:

Född: 1944 i Uppsala.

Bor: I London med familj.

Bakgrund: Studerade politik, ekonomi och filosofi i Hamburg och Oxford. Europaparlamentsledamot för tyska Die Grünen under 80-talet. Grundare av Right Livelihood Award (1980) och World Future Council (2007). Aktiv inom miljörörelsen och som föreläsare. Filatelist som bland annat skrivit om saudiarabisk posthistoria.

Vad är Right Livelihood Award?

  • Right Livelihood-priset grundades 1980 och drivs av en stiftelse som har sitt huvudsäte i Stockholm. Vem som helst kan föreslå kandidater till priset för stiftelsen.
  • Målsättningen med priset är att ”hedra och stödja de som erbjuder praktiska och exemplariska lösningar på de viktigaste utmaningarna världen står inför”.
  • Varje december delas priset ut till fyra personer eller organisationer. De delar på en prissumma som ges som stöd till deras pågående projekt. Förra året uppgick prissumman till drygt 2 miljoner kronor. Alla pristagare får inte penningpris, det delas också ut ett hederspris.
  • Priset finansieras av privata donatorer.

© Lisa Gahnertz
Publicerad i Good News Magazine nr. 2 2011

Bild: ”Painted/brushed heart symbol ♥ abstract love” av photosteve101 (planetofsuccess.com) är licensierad under CC BY 2.0

Du kan inte längre kommentera.