Prestationsångest – så funkar det

trappa

Alla har nog känt kraven någon gång. Du ska vara framgångsrik på jobbet. Ha utseende som en modell, spännande fritid och ett fantastiskt förhållande. Men ibland slår det över. Och rädslan att misslyckas blir övermäktig.

Rädsla att inte kunna prestera bra drabbar förmodligen de flesta vid olika tillfällen i livet. Kanske under en stressig period på jobbet, när resultathets och deadlines kräver stordåd. Eller inför bröllopet, med allt vad viktminskning och drömmar om en sagolik dag innebär.
Men många lever också med en konstant, gnagande oro. Där det gäller att hela tiden, varje vaken minut, prestera perfekt. En ambition som snarare stjälper än sporrar eftersom man upplever att man aldrig riktigt kan leva upp till de högt ställda målen. Det brukar kallas prestationsångest.

Det finns två sidor av prestationsångest. Antingen överpresterar man. Driver sig att visa upp perfekta resultat och lämnar aldrig något ofärdigt eller halvdant ifrån sig. Jobbresultaten är oklanderliga. Inte ens det minsta lilla kakbak lämnas åt slumpen – helst ska kakan gå hem hos den kräsnaste matskribent.
Eller så underpresterar man. Känner att det ändå aldrig går att nå upp till sina egna perfektionskrav. Vill göra saker, som att lära sig spela ett instrument, men tänker att det inte är någon idé att ens försöka om man ändå inte kan bli bland de bästa. Det blir ett sätt att slippa obehaget med att misslyckas.

Men varför gör vi såhär? I sitt jobb coachar Bodil Rummelhoff människor med prestationsångest, främst musiker och anställda på företag.
– Ett missförstånd är att man tror att det finns något som heter ett ”värde” på en människa. Vi ser inte att det bara är en tankekonstruktion, säger hon.
– Det andra missförståndet är att vi tror att andra bestämmer det här värdet på oss utifrån vad vi presterar. Ju bättre vi gör, desto högre värde får vi. Det är lätt att tro att man blir lycklig av att andra människor tycker att man är duktig, fortsätter Bodil Rummelhoff.
När man då inte lyckas nå upp till sina krav om perfektion, är ofta domen från det egna jaget hårdast. Uppmärksamheten fästs på de där ynka procenten som man upplever att man misslyckats med, istället för att njuta av det som faktiskt gått bra.
– Om man tänker på hur man behandlar någon annan som misslyckats, är det sällan man ger dem samma medicin tillbaka som man ger till sig själv genom att säga ”Gud vad dålig du är, du är ju värdelös på allt”, säger livscoachen Emma Pihl.

En följd av prestationsångest är stress och nervositet. Lång tid av hård press ökar riskerna för att gå in i väggen. När man upplever prestationsångest aktiveras det sympatiska nervsystemet som styr kroppens krafter. Signaler går till musklerna att det är läge att fäkta eller fly.
– Blodet försvinner från frontalloben som har hand om planering och funkar som sambandscentral för hela hjärnan. Det innebär att vi faktiskt blir lite dummare, vi kan inte riktigt tänka klart, säger Karin Folkar, legitimerad psykolog med inriktning mot KBT.
Prestationsångesten gör helt enkelt att vi inte får tillgång till vår fulla förmåga, eftersom kroppen är inställd på kamp eller flykt. Men trots allt kan det ändå föra något gott med sig.
– Det är kroppens fantastiska väckarklocka att få oss att se att vi försöker göra något omöjligt. Det kan hjälpa mig att förstå att här har jag något att jobba med, att det i varje stund inte är möjligt att kunna bättre än jag faktiskt kan. Om jag är uppmärksam ger det mig chans att se mina feltänk och förändra dem, säger Bodil Rummelhoff.

© Lisa Gahnertz
Publicerad i Amelia nr. 9 2009

Du kan inte längre kommentera.