Lyckofällan Facebook

Happiness

Surdegsbrödbak och löprundor. Leende ansikten på glittrande solsemestrar. Karriärlyft och kvalitetstid med barnen. Det är så vi är vana att se våra vänners statusuppdateringar på Facebook.

Om du misstänker att det folk delar med sig av på Facebook är övervägande muntert har du rätt. I alla fall om man ska tro Sveriges största Facebookstudie som genomförts på Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. I studien, som tusen personer deltagit i, uppger endast 15 procent att de statusuppdaterar om att de mår dåligt, medan 51 procent gärna talar om när de mår bra. Positiva händelser säger nästan åtta av tio att de uppdaterar om.
Psykologidoktoranden Leif Denti har lett studien. Han har länge funderat över om vår självkänsla kan bli negativt påverkad av att utsättas för denna vägg av lycka.
– Syftet med studien var att se om det fanns ett samband mellan hur ofta man använder Facebook och välmående samt självkänsla, alltså hur man värderar sig själv, säger Leif Denti.

Eveline Johnsson loggar in på Facebook flera gånger om dagen. Hon har reagerat på de positiva uppdateringarna.
– Det är lätt att få för sig att andras liv är precis så som de framstår i deras statusuppdateringar. De får roliga jobb, tränar jätteofta och har mysigt med sina välartade barn. Även om jag fattar att alla människor har det dåligt ibland så är det någon del av reptilhjärnan som inte går med på det resonemanget.
Hon tror att själva jämförandet mellan ens eget och andras liv spelar stor roll för hur man mår av Facebook. Det visar också studien. Där ställdes frågan: ”Jag brukar jämföra min profil med andras, till exempel antal vänner.” De som svarade att de ofta jämförde sig hade också lägre självkänsla och mådde sämre.
En liknande studie, gjord vid Utah Valley State University i USA, visade att ju mer tid som de intervjuade tillbringade på Facebook, desto sämre självförtroende hade de. Den slutsatsen dras även av studien från Göteborgs universitet. Men den visar också att det inte är så att du automatiskt mår dåligt av att logga in på Facebook flera gånger i timmen. Nej, sambandet mellan välmående, självkänsla och Facebookanvändande ser olika ut beroende på sådant som kön och utbildning. Det framkom att gymnasieutbildade, låginkomsttagare och kvinnor mår sämre av att vistas mycket på Facebook. Det är också de grupper som använder Facebook oftare än de grupper som mår bättre: universitetsutbildade, medel- och höginkomsttagare och män. Sambandet mellan välmående, självkänsla och Facebookanvändning antar något av en hönan eller ägget-karaktär, påpekar Leif Denti.
– Blir vi påverkade av att jämföra oss med andras orealistiska lycka? Eller använder de som redan mår dåligt Facebook oftare? Kanske gör de det för att få bekräftelse och glada tillrop i form av ”likes” och kommentarer? Det vet vi inte ännu.

Att jämföra oss själva med andra sysslar vi med hela tiden, inte bara på nätet.
– Det kallas social spegling. Många av ens personlighetsdrag måste man jämföra med andras för att kunna dra en slutsats om en själv, om man till exempel är lika framgångsrik som andra, mer framgångsrik eller mindre. Facebook har gett oss ett oslagbart verktyg att spegla oss i andra och få information om hur vi är som människor, säger Leif Denti.
Han ser en förklaring till att de som jämför sig mycket kan må sämre av att använda Facebook. Där du tidigare ställde ditt liv mot tjugo personer i din närhet har du nu hundratals att jämföra dig med på Facebook.
– När alla rapporterar de mest extravaganta sakerna skapas en falsk bild av hur lyckliga alla andra är.
Det kan vara svårt att glädja sig åt Facebookvänners välgångar då många av dem inte ingår i ens närmaste umgängeskrets, tror Eveline Johnsson.
– Kanske är lättare att vara glad och stolt över att ens mamma eller bästa kompis fått ett nytt jobb än att Cissi som man hade engelska med på högstadiet rott hem en chefspost på något fräsigt ställe.

Leif Denti tycker inte att det är särskilt konstigt att den överväldigande majoriteten vill framträda i positiv dager på Facebook. Det funkar precis likadant i verkligheten. En singel på jakt efter partner har motiv att utmåla sig som attraktiv i sociala sammanhang, medan en arbetssökande vill ge intryck av att vara intelligent och professionell. Att framställa sig som en depparjeppe kan till och med vara vådligt om man vill ha många Facebookvänner. När ett amerikanskt marknadsundersökningsföretag, NM Incite, frågade varför man tagit bort en Facebookvän svarade en dryg fjärdedel att deprimerande kommentarer och uppdateringar spelat in.
– Det handlar egentligen om allmänna mänskliga interaktionsregler. Jag försöker alltid vara positiv, på arbetet, med kompisar, med min flickvän. Om jag är konstant negativ får jag som konsekvens färre personer som vill prata med mig och kanske i längden sämre karriärsmöjligheter – i alla fall föreställer jag mig det, säger Leif Denti.
Han anser att vi bör ha i åtanke att de allra flesta har samma motiv som vi själva på Facebook: att verka intressanta.
– Man måste vara medveten om att den information man får där är redigerad. Vi vet att de modeller vi ser i modetidningar har valts ut bland de vackraste i världen och att de dessutom är retuscherade. Samma förhållningssätt som vi har till dessa tidningar bör vi ha till Facebook.

© Lisa Gahnertz
Publicerad i Modern Psykologi, nr 2 2012

Bild: ”Happiness” av simaje är licensierad under CC BY 2.0

Du kan inte längre kommentera.