Hanna valde att föda hemma

2561252071_0af988f93f_b

Förlossningen startar – och du hinner inte in till sjukhuset. Rena skräckscenariot för många gravida. För Hanna var det precis tvärt om. Hon födde sina två barn hemma. Helt enligt planerna.

Tänk dig att föda vid bokhyllorna hemma vardagsrummen. Utan lustgasmasken i ett stadigt grepp i näven och med storebror i rummet intill. Så kom Hanna de Marés andra son Folke till världen. Och storebror Sixten, ja. Han föddes också i vardagsrummet. Bredvid soffan.

– När folk hälsar på tittar de på golvplankorna som att de letar efter spår. De verkar bli lite besvikna över att det inte syns och frågar om vi fått byta golv, säger Hanna och skrattar.

Två oväntade rekordsnabba nedkomster, är kanske den första tanken. Men nej. Det var precis så Hanna ville ha det. Hon har valt planerad hemförlossning med bägge sina barn.

Att föda hemma kräver så klart lite planering. Framför allt är det lite … kladdigt. Vissa frågor uppstår. Som var sjutton ska vi göra av moderkakan? Svar: rosenrabatten respektive den förslutna varmkomposten. Fostervatten och blod? Absorberande underlägg och handdukar som sedan hamnar direkt i soporna får göra jobbet. Om Hanna skulle behöva sys efteråt? Barnmorskan kan lägga lokalbedövning och har en pannlampa som operationsbelysning.

Så finns det ju grejer man slipper också. Som skriken från förlossningsrummet bredvid, och personal som byter skift. Hanna hade hela tiden med sig samma barnmorskor – två stycken! – under bägge förlossningarna, eftersom de alltid vill vara två hos en kvinna som föder hemma. Säkerheten var hon aldrig orolig för. När hon födde fanns där i princip samma utrustning som i en vanlig förlossningssal; läkemedel, sprutor och nålar, avnavlingsset, och olika instrument, bland annat en sugklocka. Barnens hjärtljud kollades med jämna mellanrum med hjälp av doptone.

Fanns inget annat val

Men vi tar det från början. Föda hemma, hur kommer man på det? För Hanna fanns det egentligen inget annat val. Hon ville inte föda i en miljö där personalen skyndade ut och in i rummet och störde henne. Men allra viktigast var att föda med stöd av en barnmorska som hon hade träffat innan förlossningen och hade en relation till. Hon insåg snart att detta kunde hon bara få om hon födde hemma och anlitade barnmorskor via ett företag specialiserat på hemförlossningar.

– Forskning visar att förtroendet för barnmorskan, liksom att man under aktivt värkarbete hela tiden har en person med sig, är några av de viktigaste faktorerna för att förlossningen ska gå bra. Hemma fick jag dubbelt upp.

Som den blivande läkare Hanna är förberedde hon sig väl. Läste på om statistik och säkerhet och kunde inte hitta något som talade emot en hemförlossning då hon haft en graviditet utan komplikationer.

När hon bestämt sig kände hon sig lugn. Det gjorde till en början inte hennes MVC-barnmorska. ”Det får du inte!”, var hennes första reaktion. Sedan kom frågorna: Berodde hennes beslut på sjukhusskräck? Var hon förlossningsrädd? Svaren var nej.

– Att föda på sjukhus är en modell att göra det på, och den kan inte fungera för alla, säger Hanna.

– Sjukhuset i sig är ju inte en garanti för att det inte ska bli komplikationer. Barnmorskan har dessutom telefonkontakt med närmaste sjukhus och skulle läget bli akut kan man förflytta sig dit på den tid det tar att göra i ordning för en operation, säger Hanna.

Kändes lyxigt

Hanna beskriver sina båda förlossningar som odramatiska, positiva upplevelser. Med Sixten tog det tid. Värkarna började på en torsdag. Först på lördagsmorgonen tillkallade hon de barnmorskor som stod på jourschemat. Mjölksyran pumpade i kroppen. Hanna mådde hela tiden illa eftersom barnet tryckte mot spinae.

Någonstans här skulle nog de flesta gladeligen åkt in till sjukhuset. Men för Hanna byttes bilfärd och sjukhuskorridorer mot en sväng i trädgården.

– Att föda barn är det absolut jobbigaste jag gjort i hela mitt liv. Men det kändes lyxigt och väldigt avslappnat att föda hemma.

Karl behövde inte springa ner till kafeterian och köpa en svettig inplastad ostmacka – den kunde han bre själv i köket. Ville Hanna ha en extra kudde, ja, då var det bara att hämta en i klädkammaren. Och efteråt: en dusch i det egna badrummet. Amma och slumra i den egna sängen. Bye bye till att rulla runt bebisen i plastsäng på BB.

Under graviditet nummer två rådde det inga tvivel – Hanna ville föda hemma nu också. Den här gången var även hennes mamma med för att hjälpa till med massagen. Sixten var också där. Han totalvägrade barnvakten och fick titta på film på datorn i vardagsrumssoffan medan förlossningsarbetet fortskred.

– Han är väldigt lugn, förklarar Hanna med ett leende. Han kom och tittade till mig då och då. Just när Folke kom ut var Sixten på toaletten. Hans leende när han kom tillbaka, och Folke bara var ett par minuter gammal, var helt obetalbart. Det var jätteskönt att så direkt kunna vara hela familjen tillsammans.

Hanna lägger inte några värderingar i olika sätt att föda. Hon anser att det är upp till varje kvinna att välja det som bäst passar henne själv. Men hon önskar att det vore mer accepterat att föda hemma. Många blir provocerade av hennes val och hon möter ofta fördomar. Som att det hon gjort är egoistiskt och har inneburit livsfara för både henne och barnen. Eller att hon skulle vara en flummig hippie utan koll.

– Det är mitt barn, som jag burit i min kropp, och som jag är absolut mest rädd om i hela världen. Jag skulle inte gjort det om jag inte trott att det skulle ge mig och barnet de absolut mest optimala förutsättningarna.

Fakta om hemförlossningar:

  • I Sverige väljer cirka 100 kvinnor per år en planerad hemförlossning. I andra europeiska länder är det betydligt vanligare. I exempelvis Nederländerna är siffran 20 procent, och i vårt grannland Danmark föder två procent hemma. Där är hemförlossningar en del av sjukvårdssystemet.
  •  I Sverige är det enbart Stockholms landsting som valt att finansiera hemförlossningar. Kriteriet är bland annat att du ska vara omföderska, ha haft en tidigare vaginal, okomplicerad förlossning och att inga medicinska komplikationer verkar föreligga. Födande i övriga delar av landet får själva bekosta barnmorskan. Kostnaden ligger då kring 20–24 000 kr.
  • En nederländsk kohortstudie från 2013 visar att planerad hemförlossning innebär lägre risk för allvarliga komplikationer så som exempelvis intensivvård, uterusruptur och eklampsi, än planerad förlossning på sjukhus. Författarnas slutsats är att planerad hemförlossning inte innebär någon ökad risk för allvarliga komplikationer för kvinnor med lågriskgraviditeter.
  • En studie från Sahlgrenska akademin år 2011 som jämförde 1000 hemföderskor med 10 000 friska kvinnor som fött på sjukhus, visade att det är fem gånger så stor risk att kvinnorna som har fött på sjukhus får stora bristningar som sfinkterrupturer.
  •  Vad gäller risker för barnet är antalet svenska kvinnor med planerade hemförlossningar för få för att kunna ge ett bra statistiskt underlag. En studie från Nederländerna visar dock inte på någon skillnad, medan en från Storbritannien visar på en ökad risk bland förstföderskor, men inte omföderskor.
  •  Det antal kvinnor som valt planerade hemförlossningar har varit konstant de senaste 15 åren. Däremot ökar intresset för så kallade ABC-avdelningar (Alternative Birth Care), det vill säga barnmorskeledda, mindre enheter där förlossningen sker i en hemlik miljö med ett fåtal barnmorskor som den födande träffat innan förlossningen. I dagsläget finns detta bara på Södersjukhuset i Stockholm.
    Källor: Helena Lindgren, forskare på Sahlgrenska Akademin/Göteborgs universitet, Läkartidningen, Dagens sjuksköterska, SVT Nyheter, SR.

 © Lisa Gahnertz
Publicerad i Mama, hösten 2014

Bild: Sleep Like A Baby av Peasap är licensierad under CC BY 2.0

 

 

 

 

 

 

Du kan inte längre kommentera.