Omslaget är bokens själ

bok

Man ska inte döma en bok efter omslaget, sägs det. Men när böckerna står uppradade likt färgglada karameller i affärerna drar vissa uppmärksamheten till sig mer än andra.
Lilian Bäckman har formgivit bokomslag i cirka sex år.
– Man ska tycka att wow, den där boken behöver jag nu, säger hon om sina omslag.

Lilian Bäckman kallar sin favoritstil för ”för mycket”-stilen. Det sparsmakade är inget för henne och helst ska det se lite handgjort ut.
Innan hon börjar arbeta med ett bokomslag läser hon boken och börjar fundera. Ofta har förlaget en tydlig uppfattning om hur boken ska se ut. De vet redan hur de ska lansera boken. En deckare ska till exempel se mer säljande ut medan poesiböcker lutar mer åt konsthållet. Vid genomläsningen fastnar Lilian kanske vid en speciell mening eller en färg.
– Det är stämningen man vill åt på omslaget. Det är nog det viktigaste. Så man som köpare blir lockad och förstår känslan i boken, säger hon.
Som exempel ger hon Charlotte Bradys Detaljernas tämjare som hon nyligen formgett. Boken handlar om en ensamstående vit kvinna i Brooklyn som kämpar mot fördomarna kring att hon har mörkhyade barn.
– Jag kan leta efter små saker, små koder, som jag vill ladda boken med. Eftersom boken handlar om Brooklyn ville jag visa det, fast inte i ord. Jag tänkte på football-laget Brooklyn Dodgers och det är från dem jag har inspirerats av typsnittet på titeln.
Lilian tycker inte att det har så stor betydelse om det till exempel är en rödhårig kvinna på omslaget medan bokens huvudperson är blond. I fokus ligger i stället känslan boken gett henne.

Någon gång har Lilian fått höra att hon inte får göra omslaget för fint.
– Jag skulle göra författarens andra bok och då sa förlaget att den inte fick göras för snygg.
Inför förra boken, som en annan formgivare hade gjort, hade nämligen omslaget tagit för stor plats i recensionerna, och det gillade inte förlaget.
Ett misslyckat omslag är ett omslag som inte säljer eller lockar läsaren. Liksom det kan vara svårt att sätta fingret på vad som utgör ett säljande omslag, kan det vara lika knepigt att peka ut ett dåligt. Lilian har en uppfattning om vad hon tycker känns fel.
– Det är något som är allmängiltigt, som man har sett hundra gånger och som inte har ett eget uttryck. Eller när man har läst boken och inte fattar vad det är på omslaget.

Det går trender också i bokomslag. Fram till 1920-talet ansågs det vulgärt med bilder och färger. Sedan slog en visuell kultur av film, tidningar och reklam igenom och även böcker blev en konsumtionsvara som kunde marknadsföras genom en attraktiv förpackning. Att det även blev billigare att trycka i färg bidrog till att omslagen blev mer iögonfallande.
– Nu är trenden att det ska vara mycket guldtryck, mycket extrasaker som upphöjda bokstäver. Och mönster, säger Lilian om våra samtida svenska omslag.
– Det är tråkigt när det blir en trend, som med till exempel mönster, fortsätter Lilian. Det är som när det blir mode med grått. Då går alla i gråa kläder, fast det inte finns en blek svensk som passar i gråa kläder.

Vad nästa trend blir som kommer att fylla bokhyllorna är svårt att sia om. En sak är dock säker. Billigare produktionskostnader och kampen om läsarna borgar för att bokkonsumenten kommer att se mer av fantasifulla omslagslösningar.

Läs också Genren avgör bokomslaget.

Publicerad i Biblioteket i fokus, nummer 3/2007.

© Lisa Gahnertz

Du kan inte längre kommentera.