Mikrodonationer betalar kulturprojekt

abc123

Ett mecenatsystem för it-samhället har fötts – crowdfunding. Genom små donationer bekostar allmänheten nya kulturprojekt. Bland de första att anamma idén i Sverige är Anders Sjöman och Henrik Sylvén, som hoppas realisera en långfilm på just detta sätt.

Regissören Henrik Sylvén bar på en idé till en skräckfilm men saknade pengar att bekosta den med. Genom en gemensam vän mötte han kommunikationskonsulten Anders Sjöman, expert på sociala medier. Idén föddes – varför inte göra projektet, döpt till ThePact, enligt crowdfundingprincipen? I stället för att börja med att jaga finansiärer stödjer i stället den tänkta publiken filmprojektet genom mikrodonationer.

– Vi tror inte att vi kan finansiera hela filmen såhär, men om tillräckligt många betalar 5-10 dollar så är det en signal till traditionella filminvesterare att här finns faktiskt en publik, säger Anders Sjöman.

Öppna för förslag

Internets möjligheter att utnyttja den kollektiva intelligensen på ett enkelt sätt och göra supportrarna delaktiga, har ThePact-skaparna tagit fasta på. Filmmakarna är redan på manus- och idéstadiet öppna för förslag på förändringar i filmen. Allt enligt Henrik Sylvéns önskan att få möta publiken innan biopremiären – för att helt enkelt göra en bättre film.

– Det finns liknande experiment runt om i världen. Det är ett experiment, vi vet inte än vad vi gett oss in på. Är folk verkligen redo, vill folk verkligen bidra med input? säger Anders Sjöman.

Tanken bakom crowdfunding är inte ny – välgörenhetsorganisationer bygger på principen. Men internets kommunikationsmöjligheter har ökat chansen att snabbt och billigt nå en stor skara potentiella anhängare, över hela jorden.

Tobias Nielsén, omvärldsanalytiker på QNB med fokus på kultursektorn och underhållningsindustrin, ser några anledningar till att crowdfunding växer sig stort just nu. Systemen för mikrobetalningar har blivit bättre och folk har vant sig vid att betala över nätet. Samtidigt står vi mitt i en strukturomvandling inom kultursektorn, där upphovsrätt, digitalisering och gratis nedladdning är brännheta frågor. Det har blivit svårare att tjäna pengar på viss kultur, ett exempel är den dalande skivförsäljningen.

– Vi har en kulturpolitik i Europa som vilar på en allt skörare struktur, och kulturskaparna måste finna nya vägar att finansiera sitt skapande än genom upphovsrätt, säger Tobias Nielsén.

Donationer från fansen

Bland dem som lyckats finns musikern Patrick Wolf som finansierade sin nya skiva genom donationer från fansen efter att ha lämnat sitt skivbolag. Kalifornienbaserade Spot.us låter lokalbefolkningen bekosta frilansjournalisters lön för att skriva om aktuella ämnen. Och Stockholmska konstgruppen Ropas verksamhet är helt beroende av bidrag från allmänheten.

Den amerikanska hemsidan Kickstarter är helt baserad på crowdfunding – vem som helst kan pitcha sitt projekt för besökarna som sedan bidrar med valfri slant.

– Om ett projekt blir en succé beror på två faktorer: först och främst, om supportrarna får någon belöning. De behöver inte vara pengamässigt, utan det kan vara ett telefonsamtal, ett tack i eftertexterna till en film, eller en exklusiv uppdatering om projektet. Sedan handlar det om hur bra idémakarna är på att marknadsföra sin idé till sina sociala nätverk, säger en av Kickstarters grundare, Andy Baio, till Financial Times.

Underanvänt i Sverige

Tobias Nielsén tror även att de projekt som gynnas av crowdfunding är aktuella och med en tydlig start och ett slut, liksom projekt drivna av personer som haft tidigare succéer eller som har stora nätverk. Svårare är att få folk att skänka pengar till olika institutioner, som bibliotek och muséer.

– Det som man har vant sig vid att se som gratis och aldrig funderat på att bekosta själv tycker man bara ska finnas där, säger han.

– Jag är förvånad att inte fler använder crowdfunding som komplement, det är nästan underanvänt i Sverige. Vi kommer att få se det mycket framöver. Det kommer att vara som en obligatorisk del, inte minst för många kulturskapare som kommer att försöka delfinansiera sina verksamheter på olika sätt.

Fakta: Crowdfunding – så går det till

  • Ett projekt presenteras på en hemsida liksom det belopp grundarna behöver för att ro projektet i hamn. Allmänheten donerar den summa pengar de vill stödja projektet med. Ofta sköts transaktionerna genom PayPal, eller liknande betalningsalternativ, som låter pengarna återgå till givaren om finansieringen inte nås.
  • De som ger pengar är inte delägare i projektet –grundaren behåller alltså hela kontrollen. Ett sätt att locka givare är dock att på något sätt göra dem delaktiga eller utlova ett tack i till exempel skivkonvolut eller eftertexter.

@ Lisa Gahnertz
Publicerad i DIK Forum, nr. 8 2009

Du kan inte längre kommentera.